”Det börjar sällan med hot – det börjar med ett vänligt mejl”

Ett vänligt mejl om ett pågående ärende. En hänvisning till gemensamma bekanta. En förhoppning om att saker ska gå ”lite extra snabbt”. Otillåten påverkan mot offentliganställda tar sig sällan de uttryck vi föreställer oss, och är därför så svår att upptäcka.

Sverigehälsans nya utbildning, Skydd mot otillåten påverkan och hot mot medarbetare, ger praktiska verktyg för att förebygga och hantera otillåten påverkan, hot och trakasserier. Vi har pratat med utbildaren Maher Akob, som själv har lång erfarenhet av ledarskap inom offentlig sektor och har varit chef inom både socialtjänsten och kriminalvården, om utbildningen och hur den kan vara ett verktyg i det förebyggande säkerhetsarbetet.

Hej Maher! Hur kom det sig att den här utbildningen tagits fram?

– Under många år som chef inom både socialtjänsten och kriminalvården mötte jag situationer där medarbetare utsattes för olika former av påtryckningar, hot och gränsöverskridanden. Samtidigt såg jag att många organisationer saknade ett gemensamt språk och praktiska verktyg för att identifiera, förstå och hantera den här typen av situationer. Jag anser att otillåten påverkan inte bara är en säkerhetsfråga utan också en arbetsmiljöfråga och i förlängningen en demokratifråga. Utbildningen har därför tagits fram för att ge chefer och medarbetare ökad kunskap, konkreta arbetssätt och ett mer förebyggande förhållningssätt.

Du har själv varit chef inom socialtjänsten och kriminalvården – har dina egna erfarenheter format innehållet i utbildningen? I så fall, hur?

– Utbildningen bygger naturligtvis på forskning, lagstiftning och rapporter från bland annat Brottsförebyggande rådet och Statskontoret, men den bygger också på många års praktisk erfarenhet av att leda verksamheter där medarbetare dagligen fattar beslut som påverkar människors liv. Jag vet hur svårt det kan vara att avgöra var gränsen går mellan ett vanligt missnöje och ett försök till otillåten påverkan. Jag vet också hur viktigt ledarskapet är när en medarbetare känner sig utsatt. Därför innehåller utbildningen många verklighetsnära exempel, dilemman och konkreta verktyg som deltagarna kan använda direkt i sin egen verksamhet.

”När medarbetare känner oro eller börjar tveka inför att fatta korrekta beslut påverkas inte bara arbetsmiljön utan också rättssäkerheten och förtroendet för våra offentliga verksamheter. Det är därför det förebyggande arbetet blivit viktigare än någonsin.”

Hur ser utvecklingen ut när det gäller otillåten påverkan mot offentliganställda i Sverige just nu – är det något du upplever ökar? Om ja, varför, tror du?

– Vi ser fler hot och trakasserier, men också mer subtila former av påverkan där relationer, sociala medier, personliga kontakter eller påtryckningar används för att påverka tjänsteutövningen. Samtidigt har organiserad brottslighet blivit mer strategisk och riktar sig i allt större utsträckning mot samhällsfunktioner. När medarbetare känner oro eller börjar tveka inför att fatta korrekta beslut påverkas inte bara arbetsmiljön utan också rättssäkerheten och förtroendet för våra offentliga verksamheter. Det är därför det förebyggande arbetet blivit viktigare än någonsin.

Vad är den vanligaste missuppfattningen om otillåten påverkan?

– Den vanligaste missuppfattningen är att många tänker på otillåten påverkan som öppna hot eller våld. I verkligheten börjar det ofta betydligt mer subtilt. Det kan handla om smicker, personliga kontakter, vänskap, små tjänster eller försök att skapa en känsla av lojalitet. Det är just de här gråzonerna som gör området så svårt. Många situationer är inte självklart olagliga, men de kan ändå påverka hur vi fattar beslut eller utför vårt uppdrag.

Kan du ge något exempel på hur otillåten påverkan kan se ut i praktiken, och vad det är som gör den svår att upptäcka?

– Ett exempel kan vara en handläggare som får ett vänligt mejl från en person med ett pågående ärende. Personen hänvisar till att deras barn går på samma förskola och uttrycker en förhoppning om att ärendet ska hanteras ”lite extra snabbt”. Det är inget direkt hot, och därför är det lätt att avfärda. Men samtidigt finns ett försök att skapa en personlig relation som kan påverka den professionella rollen. Just därför är otillåten påverkan ofta svår att upptäcka. Den börjar sällan med hot – den börjar med små steg där gränser successivt flyttas.

”Säkerhet handlar i allt större utsträckning om människor, ledarskap, organisationskultur och vår gemensamma förmåga att upptäcka, förebygga och hantera risker innan de utvecklas till allvarliga händelser.”

Vad hoppas du att deltagarna ska ta med sig från den här dagen och kunna göra annorlunda när de gått utbildningen?

– Jag hoppas framför allt att deltagarna känner sig tryggare i att identifiera och agera när de möter olika former av otillåten påverkan. Men jag hoppas också att de lämnar utbildningen med ett nytt sätt att tänka kring säkerhet. Vi befinner oss i ett paradigmskifte där säkerhet inte längre kan reduceras till lås, larm, rutiner och tekniska lösningar. Säkerhet handlar i allt större utsträckning om människor, ledarskap, organisationskultur och vår gemensamma förmåga att upptäcka, förebygga och hantera risker innan de utvecklas till allvarliga händelser. Om deltagarna efter utbildningen börjar prata mer öppet om de här frågorna, vågar rapportera tidiga signaler och ser säkerhetsarbetet som en naturlig del av det dagliga arbetet – inte något som aktiveras först när en incident inträffar – då har utbildningen uppnått sitt syfte.

Tack Maher!