Vad är psykologisk första hjälpen?

När en människa plötsligt drabbas av en olycka, kris eller annan svår händelse kan det vara svårt att veta hur man bäst hjälper. Psykologisk första hjälp handlar inte om att lösa allt, utan om att skapa trygghet, lyssna och hjälpa personen att återfå kontroll och handlingsutrymme.

Maria Nordström Lindhe, utbildare på Sverigehälsans utbildning Kris och krisstöd, håller även uppdragsutbildningar inom bland annat psykologisk första hjälp (PFA) på Sverigehälsan. Här berättar hon om vad som är viktigt att tänka på när vi möter människor i kris – och hur rätt kunskap kan göra skillnad.

Hej Maria! Vad innebär psykologisk första hjälp, och varför är det viktigt att ha kunskap om det?

– Psykologisk första hjälp är ett medmänskligt stöd till personer som drabbats av en akut kris, olycka eller svår händelse. Det handlar initialt om att skapa säkerhet, minska det som stressar och förmedla en känsla av att faran är över och att återhämtning är möjlig. Därefter handlar mycket om att lugna, trygga, lyssna och behovsinventera: Vad behöver du just nu, finns det något vi kan göra för att underlätta situationen?

”Ett bra tidigt stöd kan minska den akuta stressen och stärka personens egen förmåga till återhämtning.”

Vilka är de vanligaste misstagen människor gör när de försöker hjälpa någon som mår psykiskt dåligt?

– Ett vanligt misstag är att man är osäker och rädd för att göra situationen värre. Vidare känner många en press att lösa problemen och ta bort lidandet. Ofta är det mest hjälpsamma att våga stanna kvar, lyssna och dela det som är svårt utan att genast försöka förändra det. Då förmedlar vi något viktigt: Det här är svårt, men det går att stå ut med, och du behöver inte vara ensam i det. Det kan skapa trygghet och hjälpa personen att så småningom hitta sin egen väg framåt.

Hur vet man när man själv kan hjälpa en person och när det är viktigt att koppla in professionell hjälp?

– Mycket stöd kan ges genom att bara vara en medmänniska. Man behöver inte vara psykolog för att lyssna, ge trygghet och hjälpa någon att sortera situationen. Men om personen inte fungerar i vardagen, mår mycket dåligt under längre tid eller om det finns självmordstankar, allvarlig förvirring eller risk för att personen skadar sig själv eller andra behöver professionell hjälp kopplas in. Vid kris är det också viktigt att känna igen tecken på PTSD eftersom det kräver kvalificerad psykologisk bedömning och behandling.

”Man behöver inte vara psykolog för att lyssna, ge trygghet och hjälpa någon att sortera situationen.”

Hur kan en verksamhet använda kunskaperna från utbildningen i sitt vardagliga arbete, även när det inte pågår en akut kris?

– Kunskaperna är användbara långt utanför den akuta krisen. Deltagarna får både konkreta verktyg för bemötande, aktivt lyssnande och behovsinventering och en fördjupad förståelse för hur människor återhämtar sig efter svåra händelser. En viktig del är att kunna skilja mellan normala kris- och sorgereaktioner och tecken på mer bestående traumarelaterade besvär, som PTSD, samt förstå vilka riskfaktorer som kan öka risken för en svårare utveckling. Det gör verksamheten bättre rustad att följa upp, triagera och avgöra när det räcker med krisstöd och när man behöver hänvisa vidare till mer kvalificerad behandling.

”Ha tillit till personens egen inneboende förmåga och hjälp personen att steg för steg återfå känslan av kontroll och handlingsutrymme.”

Om du fick ge tre råd till någon som plötsligt möter en person i kris – vilka skulle de vara?

– För det första, våga närma dig och förmedla: Du behöver inte vara ensam i det här. Jag finns här och vill stödja dig. För det andra, lyssna och ta reda på vad personen behöver: behovsinventera och hjälp personen att sortera och problemlösa det som är mest angeläget just nu. För det tredje, stöd utan att ta över: ha tillit till personens egen inneboende förmåga och hjälp personen att steg för steg återfå känslan av kontroll och handlingsutrymme.

Tack Maria!