Ladnaan – metoden som stärker föräldraskap och välbefinnande hos nyanlända
Många nyanlända föräldrar upplever rädsla för svenska myndigheter och känner sig maktlösa i sin föräldraroll. Samtidigt påverkas ungdomarna av konflikter som uppstår när föräldrarna befinner sig i ett upplevt utanförskap.
Forskaren Fatumo Osman vid Högskolan Dalarna har undersökt vad som verkligen gör skillnad för både föräldrar, barn och samhälle. Resultatet blev Ladnaan – ett föräldraprogram som kombinerar samhällsinformation med metoder för att stärka anknytning och känslighet i föräldrarollen.
Vi kallade projektet Ladnaan som betyder ”en känsla av hälsa och välbefinnande” på somaliska, hjälper föräldrar att bygga tillit och trygghet i sin nya miljö..
Hej Fatumo! Vem är du och vad är din bakgrund?
– Jag heter Fatumo Osman, legitimerad sjuksköterska, lektor och docent.
Hur började du forska om det du gör? Varför?
– Jag har alltid varit nyfiken och intresserad av hur vi kan förbättra hälsan hos individer. Redan som sjuksköterska funderade jag på vad jag kunde göra för att förebygga så att patienter inte kom tillbaka till vården. Att hitta lösningar för att uppnå jämlik vård och hälsa har varit min drivkraft. När jag började arbeta på universitetet insåg jag att jag hade hamnat rätt. Missförstå mig inte – jag älskade att jobba som sjuksköterska, men jag insåg att jag kunde kombinera min nyfikenhet och ambition att göra förändringar samtidigt som jag kunde utvecklas. Jag älskar utmaningar och att arbeta med forskning ger mig den möjligheten.
Den forskning som alltid har legat mig närmast hjärtat har varit migration och föräldraskapsstöd. Detta beror på att jag har träffat många föräldrar som vill göra sitt bästa som föräldrar men känner sig otillräckliga.
– Föräldrarna upplever att de gör allt de kan för sina barn, men samtidigt ökar avståndet mellan dem. En annan utmaning som de lyfter är att de känner sig ensamma i det nya hemlandet. Föräldrarna uttrycker ett behov av stöd i föräldraskapet men hittar inte det stöd de behöver. Det är detta som har drivit mig till den forskning jag gör idag.
Varför behövs Ladnaan-metoden?
– Ladnaan-metoden bygger på 15 års forskning, erfarenheter och kunskap som jag har samlat. Vid mina föreläsningar för kommuner, familjecentraler, elevhälsa och skolor har jag lyft de utmaningar som verksamheterna haft med att nå grupper med de insatser som de erbjuder.
Flera praktiker som jag träffade var frustrerade över vad som skulle underlätta att nå de målgrupper som de ville erbjuda insatser. Å andra sidan träffade jag också föräldrar som behöver föräldraskapsstöd men är tveksamma till det. En del av de utmaningar som både praktiker och föräldrar nämnde var tillit.
– Utan ömsesidig tillit är det svårt att nå varandra. Ladnaan-metoden ger personalen makten att själva skapa vad som passar bäst för deras verksamhet. Jag tror inte på att det finns en lösning som passar alla.
Berätta lite mer om ditt webinar, vad kommer det att innehålla?
– Under webinaret kommer jag att beskriva varför människor migrerar och vilken effekt de har på deras hälsa. Jag kommer också att presentera hur vi ska kunna stärka och bygga på den motståndskraft som redan finns hos migranter.
Vilka tycker du borde vara med på webinaret?
– Jag skulle säga att flera professioner skulle ha nytta av detta webinar – inklusive skolpersonal, sjukvårdspersonal, socialarbetare samt beslutsfattare.
