Skräddarsydd KBT-utbildning för habiliteringen i Region Västernorrland

Ett av våra senaste uppdrag var att ge habiliteringen i Region Västernorrland en grundlig utbildning i KBT och psykiska diagnoser. Vi har pratat med Kerstin Skagius som är beställare och en av fyra enhetschefer som gått utbildningen tillsammans med 16 kuratorer. Bakgrunden till utbildningsinsatsen var att få en ökad kunskap inom just KBT och psykiska diagnoser för att bemöta den nya målgrupp som habiliteringen tar emot, patienter med autism nivå 1. En målgrupp där problematik med ångest, depressioner, tvångstankar och suicidtankar med mera är vanligt förekommande.

Det resulterade i en skräddarsydd variant av vår ettåriga KBT-utbildning. Kerstin beskriver det som en stor satsning där deltagarna utöver de 16 utbildningsdagarna också att varje medarbetare inför varje tillfälle fått en inläsningsdag då det var mycket litteratur att läsa. Nu planerar vi ett fortsatt samarbete i form av boostdagar och ärendehandledning.

Kerstin om att utbildningen blev digitalt och behovet av utbildningsinsatsen:

– Vi hade det första tillfället fysiskt på plats men på grund av pandemin hade vi resterande dagar digitalt. Det har varit väldigt smidigt och fungerade väldigt bra. Eftersom vi var medarbetare från tre olika städer kändes det bra att slippa resa och kunna sitta hemma vid skärmen istället. Vi fyra chefer som varit med har väldigt olika bakgrunder, två av oss är sjuksköterskor, en fysioterapeut och en arbetsterapeut. För oss har utbildningen inneburit att hänga med, se och lära. Kuratorerna har en del kunskap om diagnoser i sin grundutbildning och var i behov av utökad och gemensam kunskap kring psykiatriska diagnoser för att kunna ge ett bra stöd och bemötande och känna sig fortsatt trygga i sin yrkesroll.

Sandra arbetar sedan 8 år tillbaka som kurator på ungdomshabiliteringen vid Örnsköldsviks sjukhus och var en av deltagarna under utbildningen. Hennes arbete består till stor del av att introducera nya patienter och deras föräldrar till habiliteringen, att ha föräldrastödssamtal och samtal med enskilda patienter och en del kontakt och samverkan med andra samhällsinstanser som Försäkringskassan, skola, socialförvaltning och psykiatrin. Vi ställde några frågor om till henne om den genomförda KBT-utbildningen.

Vad hade du för förväntningar på den ettåriga KBT-utbildningen?

– Jag har alltid varit intresserad av KBT även om jag tror på att man kan plocka vissa delar ur olika teorier och att vad som funkar för mig kanske inte funkar för min nästa. Mina förväntningar på utbildningen måste jag säga växte mer och mer ju längre in vi kom i blocken och jag måste säga att utbildningen verkligen uppfyllt dem på ett bra sätt. Det har varit intressanta ämnen, diskussioner och grupparbeten som varvats med mycket skratt och anekdoter. Mycket har vi att tacka vår utbildare Johan Waara för. Han har har varit en utomordentlig föreläsare som fått med oss och ingen har någonsin behövt känna sig dum för att de inte förstår. Han har på ett bra sätt bemött alla frågor och lyft oss även när vi haft fel på vissa övningar och på ett lättförståeligt sätt förklarat det rätta svaret utan att vara nedlåtande.

”Det jag tar med mig till största del både i mig själv och som kurator det är hur viktigt det är att arbeta med mina patienter kring acceptans, att utmana sina rädslor, att känslor är inte farliga, att gårdagen var då, morgondagen är sen och att det bara är idag vi kan kontrollera, nuet.”

Vad tar du med dig från utbildningen?

– Utbildningen har gett mig väldigt mycket, både som professionell samt i det privata. Även om förkunskaper funnits kring många av ämnena så har jag absolut lärt mig mer och hur jag som professionell kan bemöta och hjälpa människor i olika situationer utifrån deras problematik. Och även om inte vi på habiliteringen arbetar med allt, så ger det mig ju självklart ett större kunskap inför framtiden och en möjlighet om vilja finns att lära mig ännu mer och fokusera på valda områden. Det jag tar med mig till största del både i mig själv och som kurator det är hur viktigt det är att arbeta med mina patienter kring acceptans, att utmana sina rädslor, att känslor är inte farliga, att gårdagen var då, morgondagen är sen och att det bara är idag vi kan kontrollera, nuet. Att våra tankar styr oss enormt mycket, omedvetet så swishar de förbi i våra huvuden tusentals gånger om dagen. Men att kan man bryta de negativa tankarna, komma på sig själv, stanna upp och ifrågasätta dem och deras rationalitet så finns mycket att vinna. Acceptera det som varit och att man måste lyfta blicken framåt, att älta är lika med att fastna och att det är först när man tittar upp och tar ett steg framåt som man går mot framtiden.

Hur var det att gå utbildningen på distans?

– Från början var jag väldigt skeptisk till detta då jag alltid föredrar att möten med människor sker i rummet. Att det blir en annan dynamik och mer levande diskussioner. Men Johan har på ett bra sätt engagerat oss, än vart vi suttit, på vårt kontor, i vårt eget hem eller vart som. Vi har tagit korta raster väldigt tätt, vilket har varit oerhört bra och borde tas efter av andra som också borde inse att det funkar inte att vara koncentrerad i en timme, ibland en och en halv utan rast. Så detta har gjort oss på tå och aktiva, timmarna har fått fort och jag som sedan tidigare pga en utmattningsdepression haft svårt med koncentration, ork och minne har blivit glatt överraskad att jag verkligen orkat med utan större svårigheter.